Läkemedelsanvändning bland hockeyspelare
Ishockey är känd för sin machokultur och det är inte ovanligt att spelare på elitnivå spelar trots smärta eller skada.
I det här inlägget går vi igenom hur vanligt det är med läkemedelsanvändning bland manliga elithockeyspelare i Norge.
Forskarna använde en mixad metod som studiedesign. Först undersökte de mediciner registrerade på 177 st dopingkontrollformulär. Därefter hade de intervjuer med spelarna i syfte att höra om deras inställning till läkemedelsanvändning.
Sammantaget innehöll 68 % av dopingkontrollformulären information om ≥1 medicin senaste sju dagarna innan testet. Bland de mest registrerade läkemedlen var antiinflammatorisk medicin (non-steroidal anti inflammatory drug, NSAID) och sömnmedel.
Hela 20% av dopingformulären innehöll information om NSAID och nästan lika många om sömnmedel.
Under intervjuerna framkom en oro bland spelarna att bli av med platsen i laget vid skada. En spelare uttryckte det så här:
“But I think the social environment in hockey is a bit like you keep going until it simply doesn’t work anymore. You don’t want to lose your position on the team.”
Från tidigare forskning vet vi att höga doser NSAID under längre period påverkar träningssvaret negativt. Spelare som tränar styrketräning i syfte att bli större och starkare bör därför undvika höga doser NSAID.
- Christensen, S et al. ”Medicalization of Sport? A Mixed-Method Study on the Use of Medications in Elite Ice Hockey”. Sports 2024, 12, 19. https://doi.org/10.3390/sports12010019
- Lilja, M et al. “High doses of anti-inflammatory drugs compromise muscle strength and hypertrophic adaptations to resistance training in young adults.” Acta physiologica (Oxford, England) vol. 222,2 (2018): 10.1111/apha.12948. doi:10.1111/apha.12948
