Fystester vs. Matchprestation!

En studie som publicerades för bara ett par dagar sedan undersökte om det fanns några samband mellan en rad olika fystester och hur spelare presterade när de spelade tvåmål.

Spelarna var 17-18år och tillhörde den norska juniorligan.

Testerna finns listade längst ner i artikeln men innehöll både olika hopp- och styrketester samt löpning. Testerna utfördes över ett par dagar. Efter att testerna var utförda så spelades fyra internmatcher. Matcherna var lite speciella då inga tekningar genomfördes under spelet. Vid mål, icing, offside och utvisning fick försvarande laget börja med pucken. Det var dessutom så kallade tutbyten där tränaren blåste av varje minut för flygande byte av hela femman. På så sätt säkerställdes att alla spelare fick lika mycket speltid. Matcherna spelades på en rink med nordamerikanska mått.

Vad fann man då när man jämförde fystesterna med isvärdena?

Det fanns ett starkt samband för att de som var starka i pull-ups utförde fler högintensiva aktioner på isen. Det fanns också ett starkt samband i att de som hade varit snabbare på sprinttestet på skridskor hade högre maxhastighet under matcherna.

Utöver detta fanns det medelstarka samband mellan countermovement jump och både sprinthastighet och antalet sprintåkningar per match. Pull-ups hade ett medelstarkt samband med riktningsförändringar. Slutligen fanns också ett medelstarkt samband mellan marklyften och maxhastighet.

Att något har ett starkt samband innebär att det är mer troligt att sambandet verkligen finns och är en bidragande orsak till resultatet. Ett medelstarkt samband ska man inte tolka lika hårt.

Ska man sammanfatta någonting ur det här så är det nog så att det är bra att vara stark i förhållande till sin kroppsvikt.

Fystester + Sprinttest på skridskor – spelarnas snittvärde inom parentes:

• Countermovement jump                                                (39,5cm)
• 30m löpning                                                                 (4,19s)
• 30m skridskoåkning                                                     (4,29s)
• Stående längdhopp                                                      (253,6cm)
• Pull-ups                                                                        (17,1st)
• Maxlyft i bänkpress                                                      (86,1kg)
• Marklyft med trapbar/hexagonal skivstång             (162,1kg)

Under matcherna registrerades följande värden för spelarna – spelarnas snittvärde inom parentes:

• Total åkdistans                                                         (5072m)
• Åkning i olika hastighetszoner
  • Långsam        <11km/h                                    (607m)
  • Medel            11-16,9km/h                             (1745m)          
  • Hög                17-23,9km/h                             (2240m)          
  • Sprint             >24km/h                                    (470m)
• Maxhastighet                                                           (8,45m/s)
• Antalet sprintåkningar                                             (19,9st)
• Accelerationer (9st) Inbromsningar (44st) samt riktningsförändringar (216st)
  • Dessa tre summerades också ihop som ett värde på högintensiva aktioner (269st)
• PlayerLoad*                                                                    (145,6)

PlayerLoad är ett värde som beräknas matematiskt enligt följande; Roten av alla accelerationer i alla rörelseriktningar (x-, y- och z-led) i kvadrat, delat på 100.

• Byrkjedal, Per T et al. “Association Between Physical Performance Tests and External Load During Scrimmages in Highly Trained Youth Ice Hockey Players.” International journal of sports physiology and performance vol. 18,1 47-54. 5 Dec. 2022, doi:10.1123/ijspp.2022-0225