Här samlas artiklar om ishockeyspelares skador och rehabilitering.
Att du som spelare någon gång ska behöva ta en röntgenbild eller genomföra en magnetkameraundersökning (MR) är inte osannolikt. Det är vanliga verktyg för att hjälpa till att diagnostisera- och utreda skador. Om du ska undersökas kan det vara bra att känna till några saker; Röntgenläkaren kommer ofta att notera alla de förändringar som syns…
I den tredje och sista delen av artikelserien går vi igenom hur du förebygger ljumskbesvär. Ni har tidigare kunnat läsa om betydelsen av att vara stark i höften för att minska risken för skada. Men vilka övningar är effektiva? Hur ofta behöver du träna för att få resultat? En stor studie utfördes på ett 30-tal…
Hur kan du som spelare tänka kring dina ljumskbesvär? När är det okej att bita ihop och spela vidare? När bör du vila/söka hjälp? Det finns ett test som bara tar fem sekunder att utföra. Utgångsläget är att spelaren ligger på rygg med raka ben. Personen som testar spelaren placerar sina underarmar som motstånd mellan spelarens…
Många av de skador vi skrivit om tillhör de vanligaste som hockeyspelare drabbas av. Det finns också betydligt ovanligare skador. Låt oss titta närmare på en väldigt allvarligt – men som tur är ovanlig skada. Skador på struphuvudet. Skador på struphuvudet kan vara livshotande. Som tur är, är de väldigt ovanliga. Man har backtrackat åren…
Hälften av spelarna i svenska junior- och seniorlag upplever höft- och ljumskbesvär någon gång under säsongen. Många spelare kan fortsätta att spela men var tredje spelare missar matcher pga besvären. Vilka faktorer ökar risken för att drabbas av ljumskbesvär? Forskare undersökte ett 40-tal NHL-spelare för att kunna svara på den frågan. Det visade sig vara…
Ni som läst Del 1 vet att det inte var några stora skillnader på spelarnas prestation före- och efter en hjärnskakning. Här kan ni se en undersökning som använt mer avancerad eller modern hockeystatistik. Resultatet blir ändå precis detsamma. Spelarna har något mindre istid efter hjärnskakningen men i övrigt finns inga skillnader i statistiken. Om…
Hjärnskakningar har varit ett hett och debatterat ämne i många år. Varje år drabbas många spelare. Det finns flera undersökningar på hur spelare presterar i NHL när de gör comeback efter en hjärnskakning. I den här första delen kan du läsa om undersökningar som gjorts med enklare statistik som istid, mål mm. I del två…
Att stuka foten innebär oftast ingen längre frånvaro för en ishockeyspelare. Det som händer vid en fotledsstukning är att ledbandet mellan den yttre fotknölen och foten skadas. Om våldet mot foten är kraftigare och foten pressas uppåt samtidigt som den vrids utåt kan skadan bli värre. I sådana fall kan man skada de ledband eller…
Det finns en hel del studier på höftbesvär hos manliga ishockeyspelare. Mängden forskning på kvinnliga spelare är mer begränsad. Under 2020 publicerades en studie där man utgått från 69 spelare i SDHL. Alla spelare fick fylla i ett formulär med frågor om de haft höft- och ljumskbesvär eller inte under föregående säsong. Av de här…
Att bryta nyckelbenet är en risk i alla kontaktsporter. Det här gäller också ishockey. På 100 000 utförda hockeyträningar eller matcher* blir det lite drygt fem nyckelbensfrakturer. En del av dessa kräver operation medan andra ligger fint och kan läka ihop själva. Statistiken över sju NHL-säsonger har undersökts och totalt fann man 15st nyckelbensbrott. Av dem…
