Att känna till vid Röntgen!

Att du som spelare någon gång ska behöva ta en röntgenbild eller genomföra en magnetkameraundersökning (MR) är inte osannolikt. Det är vanliga verktyg för att hjälpa till att diagnostisera- och utreda skador.

Om du ska undersökas kan det vara bra att känna till några saker;

Röntgenläkaren kommer ofta att notera alla de förändringar som syns på bilden. Om detta sedan är relevant för just dina besvär blir det upp till din lagläkare, husläkare eller ortoped att avgöra. Självklara skador som benbrott talar för sig själva. Andra förändringar man kan se vid den här typen av undersökningar behöver inte alltid vara något som påverkar dig.

När man MR-undersökte 25 hockeyspelare i Nordamerika som inte hade ont i axlarna hittade man följande:

• 25% hade förändringar på axelns ledläpp, en mjukare kant som avslutar leden och håller axeln på plats.
• 8% av axlarna hade förändringar på AC-leden, alltså leden mellan nyckelbenet och axeltaket.
• 6% hade förändringar på rotatorcuffen, de muskler som i huvudsak stabiliserar och roterar axeln.
• De flesta förändringarna fanns i den övre handens sida, alltså höger axel för leftare och vänster axel för rightare.

En annan undersökning tog MR-bilder på ishockeyspelares höftleder och ljumskar. Totalt undersöktes 39 spelare som alla var proffs eller spelade i college. Ingen av dem hade några problem från höft- eller ljumskområdet vid tiden för undersökningen. Följande noterades på MR:

• Förändringar på magmuskel eller ljumskar hos 36% av spelarna
• Höftledsförändringar beskrivna som patologiska (onormala/sjukliga) hos 64% av spelarna.

Liknande undersökningar har gjorts på normalbefolkningen, alltså inte specifikt på ishockeyspelare. Där ser man också samma sak. Det syns förändringar på röntgen och MR även om du inte har ont. Dessa förändringar ökar i omfattning allt eftersom du blir äldre.

Ett exempel är att 37% av alla 20åringar som inte har ont i ryggen har förändringar på ryggens diskar, stötdämpare, vid MR-undersökningar. Samma siffra för 40-åringar är 68%.

Man ska också känna till att om vi röntgar personer som har ont så kommer vi hitta fler förändringar än hos dem som inte har ont.

Sammanfattningsvis:

• Förbered dig alltså på att ditt röntgensvar/MR-svar kan innehålla noteringar om förändringar eller skador.
• Förstå att det som syns på bilden inte nödvändigtvis är orsaken till att du just nu har ont.
• Förstå att mycket förändringar inte per automatik innebär mer problem efter karriären.

Referenser:

• Brinjikji, W et al. “Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations.” AJNR. American journal of neuroradiology vol. 36,4 (2015): 811-6.
• Brinjikji, W et al. “MRI Findings of Disc Degeneration are More Prevalent in Adults with Low Back Pain than in Asymptomatic Controls: A Systematic Review and Meta-Analysis.” AJNR. American journal of neuroradiology vol. 36,12 (2015): 2394-9.
• Hacken, Brittney et al. “Prevalence of MRI Shoulder Abnormalities in Asymptomatic Professional and Collegiate Ice Hockey Athletes.” Orthopaedic journal of sports medicine vol. 7,10 2325967119876865. 10 Oct. 2019
• Silvis, Matthew L et al. “High prevalence of pelvic and hip magnetic resonance imaging findings in asymptomatic collegiate and professional hockey players.” The American journal of sports medicine vol. 39,4 (2011): 715-21.