Prestation efter hjärnskakning, del 2.

Ni som läst Del 1 vet att det inte var några stora skillnader på spelarnas prestation före- och efter en hjärnskakning. Här kan ni se en undersökning som använt mer avancerad eller modern hockeystatistik. Resultatet blir ändå precis detsamma. Spelarna har något mindre istid efter hjärnskakningen men i övrigt finns inga skillnader i statistiken.

Om den minskade speltiden beror på att spelaren matchas in försiktigt eller exempelvis förlorat sin plats i powerplay eller boxplay framgår inte av studierna. Det enda vi hoppas är att det inte beror på kvarvarande symptom.

Studie 1 – på 93 hjärnskakningar

Här undersöktes säsongerna 2008/2009 till 2014/2015. Precis som i studierna vi presenterade i del 1 så tittade man på de fem matcherna före- och efter hjärnskakningen. Men man tittade här också på 10 matcher före- och efter hjärnskakningen samt för hela säsongen före- och efter hjärnskakningen. Spelarna med hjärnskakning jämfördes med spelare som var borta för andra skäl än skador. Oftast angavs personliga skäl vilket kan handla om dop, begravningar och liknande.

Det som användes som utvärdering av spelarnas prestation var i första hand följande:

  • Poäng per 60min spel
  • Corsi procent (Corsi%)
  • Personlig Fenwick skottprocent (pFen%)
  • Målchanser per 60min spel
  • Utvisningsdifferens för/emot spelaren
  • PDO/SVSP%, en uträkning baserat på räddningsprocent och skottprocent.

Längst ner finns förklaringar av denna statistik!

I andra hand undersöktes ytterligare 38 statistiska punkter. Vill ni läsa dessa så finns de på följande länk: (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6602367/bin/attr-54-04-04_s01.zip).

Spelarna med hjärnskakning missade i snitt nio matcher. De som missade på grund av personliga skäl var borta drygt två matcher i snitt.

Sett till den avancerade statistiken fanns det ingen skillnad mellan de som kom tillbaka från hjärnskakning eller frånvaro av personliga skäl. Varken på 5-matchers, 10-matchers eller säsongsbasis.

Bland de andra 38 statistiska punkterna som undersöktes fanns det en marginell skillnad i att spelarna med hjärnskakning hade mindre istid på 10-matchers- och säsongsbasis. Men den skillnaden var som sagt väldigt liten.

Studie 2 – på samma 93 hjärnskakningar

På samma material, alltså samma spelare, gjordes ännu en studie. Där tittade forskarna istället på enklare statistik – sådant som du kan läsa om i del 1. De undersökte mål, assist, poäng, plus-minus, skott och spelstil. Med spelstil menades utvisningsminuter, täckta skott, tacklingar, puck-tapp och istid. Inte heller den studien kunde hitta skillnader mellan spelare som återkom från hjärnskakning eller personliga skäl.

Förklaring av statistiken
  • Poäng per 60min spel = antal poäng spelaren gör per 60min speltid.
  • Corsi% = Lagets målchanser delat på (lagetsmålchanser + motståndarnas målchanser)
  • Personlig Fenwick skottprocent = Spelarens antal mål delat på antalet skott på mål, i stolpe eller ribba samt utanför. Blockade skott räknas ej.
  • PDO/SVSP%, = Summan av lagets räddnings- och skotteffektivitet. 100 är snittet i NHL. Högre siffror än 100 räknas som en mer lyckosam spelare.

Buckley, Thomas A et al. “Concussion and National Hockey League Player Performance: An Advanced Hockey Metrics Analysis.” Journal of athletic training vol. 54,5 (2019): 527-533.

Kuhn, Andrew W et al. “Performance and Style of Play After Returning From Concussion in the National Hockey League.” The American journal of sports medicine vol. 44,8 (2016): 2152-7.

SCIENCE OF HOCKEY

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *